Målande är rätt ord. Språket i Cirkeln är väldigt beskrivande och målande. I alla meningar som inte innehåller en dialog kommer det beskrivande ord så läsaren får en mycket klar bild om hur situationen ser ut. Det kommer även lite beskrivningar om hur situationen låter, hur det hörs när en viss person gör något. Tankarna beskrivs också mycket noggrant så personerna sätter sig i huvudet på läsaren.
"Trädgården är vildvuxen på ett sätt som ser planerat ut. En stenlagd gång börjar vid grinden, fortsätter in under en hög björk och leder fram till ytterdörren." (sid. 189)
Under de där två meningarna får man en väldigt bra beskrivning vilket gör att de flesta läsarna associerar likadant och sådana beskrivningar förekommer många gånger i boken vilket jag tycker är väldigt positivt.
Det är varierat språk, både dialoger och berättande texter. Dialogerna är trovärdiga för språket som används där är simpelt och hade kunnat utföras av vanliga tonåringar.
Jag hittar inte så mycket mer om språket i cirkeln men språket är lätt att förstå och inga konstigheter.
I fortsättningen av den här boken och och de två följande böckerna hoppas jag att språket är lika målande som det har varit hittills i den hör boken. Författarna har lyckats att fånga mig i den här boken, mycket på grund av just språket.
/Erik Eliasson 2011-10-15
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar